Idag fick jag äntligen bilden som blev tagen från glamrock-konserten jag var på i tisdags, då jag fick träffa artisten som kommit att bli en stor förebild för mig. Verkligen en extremt trevlig och ödmjuk person som tar sin tid att prata även om konserten blev lite försenad. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara på vilket sätt denna artist har kommit att betyda så mycket för min syn på livet, så jag tar ett litet citat från en text jag skrev till Sony Music när jag vann en av deras tävlingar i vintras.
Jag har inte sett någon på länge som känner musiken i hela sin kropp och gör så att publiken känner precis samma sak. En röst som inte är från denna värld, unik stil, orädd och helt äkta. Han vet vem han är, är bekväm med det och ger trots alla kontroversiella rubriker inga ursäkter för det. Han är unik, oförglömlig och en säker stjärna i morgondagens musikvärld.
Jag vet att jag HATAR att se mig själv på bild. Jag är extremt icke-fotogenisk, får av någon konstig anledning alltid dubbelhakor på bild och ser typ alltid full eller helt dum ut. Men den här gången gör det inget och jag bryr mig inte. För denna bild är ändå värd alla sina pixlar i guld 😀
Ett litet smakprov på hans magiska röstkapacitet från i tisdags
[youtube sbdlHwAvT4U]
Annars så var jag nere på klubben idag för att ge lite rådgivning i hundträning. Var riktigt roligt och är något som jag funderar på att göra igen/fortsätta med i framtiden. Sedan håller jag också på och sammanställer mina och hundarnas tävlingsmål för 2011 eftersom säsongen i princip är över.
Ha en fortsatt trevlig helg!