Idag mår jag betydligt bättre än igår så hundarna fick sig en ordentlig omgång höstpromenad i skogen och oj vad lyckliga de var! Det hade regnat ordentligt under hela dagen så luften var sådär härligt frisk att andas in för min halvt igentäppta näsa. Och alla hundarna var helt banans av att slippa den kvava sensommarluften, de sprang och sprang och sprang och sprang! Så härligt att se samtidigt som man halvt vill blunda och be en bön och när de ruschar genom terrängen.
En rolig sak! Som bekant så lydnadssatsar ju jag Astra just nu(kommer fler videor när jag mår bättre/det inte ösregnar ute) och verkar verkligen att älska detta med lydnad. Ända sedan jag började nöta fotpositioner lite mer seriöst de 2 senaste veckorna så har hon fullt anammat att gå ungefär 50% av våra lösa OCH kopplade promenader i fotposition med bibehållen ögonkontakt. Spelar ingen roll om det är vänster eller höger sida, fot ska hon gå tydligen 😛 Gulligt i början javisst, men jag vill ju att hon ska njuta lite mer av själva promenaden 😉 Så jag försöker förtvivlat att vifta bort henne alá Whitefang haha, visa tomma händer och mana på de andra hundarna att busa lite så hon hakar på. Men icke sa nicke för nu är hon full on lydnadshund tydligen och ska gå fot hur långt som helst, ”för tillslut tröttnar ju matte och ger mig en torrfoderkula”. Och visst är det så 😉 Hon får sin enstaka kula springer glatt iväg några meter, vänder tillbaka och går fot igen… Haha lilla knäpptoka, du är minsann speciell du <3 🙂
Sötnosen! Jag ser framemot alla filmklipp!