Din egen värsta fiende

Jag är för det mesta en galen tävlingsmänniska som alltid velat hamna på topp. På grund av det så känner jag nästan alltid, speciellt inom freestyle en enorm press och prestationsångest inför tävlingar. Att man ”måste” ha en viss nivå, annars ska jag inte äntra plan. Den senaste tiden har jag dock börjat ändra tänk och faktiskt läst boken ”The Secret”, och där hittade jag ett riktigt tänkvärt stycke som jag verkligen fastnade för.

När du tävlar med andra kritiserar du ofta dig själv. Och du kan aldrig vinna på det sättet, även om det känns så just då.

Visst kan det vara kul med sporter. Men det är viktigt att du inte låter tävlandet ta över ditt liv. Tävlingsinriktade människor tävlar ofta i affärer, relationer, kärlek och själva livet. Du kommer att dra till dig hårt motstånd – och i slutändan bli den som förlorar – när du tävlar om att vara ”bäst”. Om du försöker tillräckligt mycket och tillräckligt länge är det bara en sak som är säker, och det är att du kommer att hitta någon som kan slå dig. Till och med Michael Jordan(basketproffs) förlorar ibland.

Livet handlar nämligen inte om att komma först till mållinjen. Alla är inte med i ett desperat sprinterlopp för att till slut dyka huvudstupa ner i en grav. Livet handlar om levandets resa, att ha jättekul så länge man är med på den. Slappna av och njut av åkturen. Slå tävlingsbehovet ur tankarna och lev kreativt istället. Fokusera på dina drömmar och dina visioner, och snegla inte på vad andra håller på med. Var så bra som du kan vara – oavsett vad du håller på med.

Det är det segern egentligen handlar om… inte att krossa en motståndare som inte är särskilt duktig, utan vara allt du kan vara. Det ligger ingen ära i att hitta någon sämre att jämföra sig med. Och det är heller ingen idé att bli arg för att någon är bättre på någonting. Var bara stolt över din prestation, och njut av att komma underfund med hur långt dina talanger sträcker sig.

Oskar och jag under Agriafinalen HUND 2007
Oskar och jag under Agriafinalen HUND 2007

5 svar på “Din egen värsta fiende”

  1. Skönt att se att det är nån annan än mig som måste tänka efter ibland vad man eg. håller på med! Tävla mot allt och alla och speciellt gämföra sig själv och hund gentemot andra…
    Detta är faktiskt förta året jag verkligen kommit underfund med detta på allvar och bara njutit av att TRÄNA hund på det sättet som man gjorde i första början, när man inte hade några mål med sin träning utan bara tyckte det var kul att lära! Och vilken skillnad det är!!! Självklart kommer jag att fortsätta tävla men man har inte lika bråttom och man har roligare på vägen dit!

    Oj, nu blir mitt inlägg nästan lika långt som ditt… Sorry 🙂

    KRAM

  2. Hej Susanne. Har sett många av dina program och jag tycker verkligen att du är en otroligt duktig hundtränare och du har verkligen lyckats med dina fyra hundar. Dina program berör mig alltid.

    Jag gillar stycket du har valt. Jag tror det är för många personer som är för tävlingslystna vilket egentligen bara sätter käppar i hjulet för dom själva.

    Såklart man ska ha mål och drömmar. Mitt största mål med freestylen är att vinna Crufts. Eller det är snarare en dröm, men det vore fantastiskt om vi kom dit. Men på vägen vill jag bara ha kul och sprida glädje! =)
    Du har faktiskt fått mig att vilja lägga ned lite tid på mina program och ha en tanke med dom!

    so continue with what you’re doing! 🙂

  3. Hej! Såg att du skrivit på Johanns J:s blogg. Var tvungen att kika på din 🙂 Såg att du hade en Aussie som är bror med Zanto. Jag tränar med Liz och Zanto på Skutskärs BK. Va fin din Magic är! Och vilka roliga trix dina hundar kan :)mvh/Christine

  4. WOW, vilken sidan jag hittade tillbaka. Riktigt spricker av glädje… När jag läser dina inlägg och om din hundträning kan man inte bli annat än glad. Så roligt att du visar att labben är en mångsidig arbetskamrat 🙂

    Kommer absolut hit igen. Nu ska jag titta på dina filmer 🙂

    Kram kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *